Fakta om norska späckhuggarna

Ja då är det kvällen innan dagen D. Som jag har längtat efter detta. På tågresan idag berättade min barndomskompis som är med för min son att jag har längtat efter denna dag sedan jag kom hem från Sea World i Florida efter femman. Då var jag alltså 11 år gammal. Kompisen sa:”Din mamma pratade inte om något än späckhuggare efter den sommaren.” Och nu är vi alltså här. På ett av dom fyra ställen på jorden som det finns späckhuggare på.

Det vi ska få se imorgon (dom har sedan jul sett späckhuggare på alla turer som dom gjort) är dom norska späckhuggarna som lever utanför Norges kust. Dom följer strömmingen. Späckhuggarna äter lite olika beroende på var dom lever i världen.  Dom norska späckhuggarna lever på strömming. Eftersom strömmingen är ute på det djupa havet mellan Norge och Island under sommarhalvåret så är även späckhuggarna det. Framåt hösten flyttar sig strömmingarna inåt nord Norge vid Tromsö och fjordarna för att spara på energi då det blir mindre med föda för dom ute på öppet hav. Späckhuggarna följer då efter.  Framåt februari tar sig strömmingen vidare söder ut längs Norges kust och vidare ut på havet framåt sommaren. Vilket då även späckhuggarna gör.

Dom norska späckhuggare äter cirka 100 kg strömming per dag, det beräknas finnas 4,1 miljoner strömmingar. För att kunna äta dom som måste dom döda dom först då strömmingen är för snabb annars och hinner undan. Det späckhuggarna gör är att jaga i flock. Dom trycker ihop stimmen bl a genom att visa sin vita del mot strömmingen som inte tycker om ljus. När dom fått ihop dom tätt slår späckhuggarna till med sin stjärtfena så att strömmingarna dör och sedan äts dom. En och en.

Av dom totalt ca 1 000 norska späckhuggarna är cirka 600 identifierade och det är uppdelade på 43 familjer. Den familj som späckhuggarna föds i stannar dom livet ut. Nyfödda späckhuggare kan ingenting utan måste lära sig allt. T o m hur den andras. Det tar många år för en späckhuggare att lära dig att jaga. Hanarna har en rak ryggfena (ca 1,5 meter) medan honorna har en böj på den (ca 80 cm). Späckhuggarna här är lite mindre än på andra platser, hanarna ca 7 meter mot 9 meter annars och honorna ca 5 meter mot 7 annars. Hanarna är könsmogna vid 15 år och honorna vid 8 år. Enda gången som någon lämnar flocken är när hanarna parar sig. Då letar dom upp någon från en annan flock men återgår sedan till sin egen flock. En späckhuggare är dräktig i ca 16-17 månader och dom föder i slutet av sommaren.

En späckhuggares liv är uppdelat mellan följande saker:

Mat – 25 % av tiden går åt till jakt och att äta.

Vila – 18 % vila, dom sover aldrig helt. Den ena hjärnhalvan sover medan den andra är vaken.

17 % – socialiserar dom. Alltså leker och umgås med varandra.

40 % – resa vilket innebär att leta föda. En späckhuggare kan simma upp till 50 km/tim.

En reaktion på “Fakta om norska späckhuggarna

  1. Wow!
    Ser att detta är 2 år sedan, men kommenterar ändå!
    Detta är min dröm! Sitter och kollar resor nu, men är osäker på om späckhuggarna redan åkt söderut. Vilket företag åkte du med? Blev det lyckat?
    Mvh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *