Om du har viljan så finns det ett jobb till dig!

”Visst har du bjudit in mig för att prata med dom arbetslösa för att jag är den jag är?”

Hon svarar: ”Självklart, dom behöver höra!”

Jag var alltså inbjuden för att föreläsa för arbetslösa för att från min roll som företagare/arbetsgivare berätta om hur dom kan bli anställda framöver. Och dom som känner mig vet att jag är rak, väldigt rak!

Så jag inleder och jag vet att det provocerar bara att höra orden:

”Det finns ett jobb för ALLA, det gör det verkligen. Och jag tror verkligen att så är fallet men för det krävs VILJA!” Jag tryckte på viljan flera gånger under den timme som jag pratade med gruppen. För om inte viljan finns då finns heller inget jobb. Dessutom har en arbetslös inte rätten och välja jobb. Dom jobb som erbjuds är dom jobb som du får söka även om det inte är det jobb du drömmer om.

För att få dom att förstå hur hårt en del arbetar för att nå sina mål så tog jag exempel från vänner till mig som jobbar massor, många timmar per dygn, 7 dagar i veckan. Alla pallar inte det sa jag. Då sträcker en upp handen och säger att jag inte vet något om dom i rummet och att jag kränker folk med mitt sätt att prata. Personen säger också att det är olagligt att jobba så mycket. Mitt svar är självklart ”Nej, det är lagligt.” Hon fortsätter med att det är olagligt. En annan instämmer och säger att det är det i dens bransch. Min känsla säger att personen menar lastbilschaufförer. Jag är insatt i den branschen vad gäller kör och vilotider, så jag svarar:

”Nej, det är inte olagligt att jobba många timmar för en lastbilschaufför. Men kör och vilotiderna begränsar hur mycket du får köra lastbil. Men du får köra förbil och sedan köra lastbil eller ta ditt andra skift på Mc Donalds när du har kört klart för dagen. DET är lagligt!”

Det är brist på lastbilschaufförer i Sverige så jag säger till personen och att hen då har en bra chans att hitta ett jobb. Personen svarar då ”Nej, för många fuskar med kör och vilotiderna så det finns inte mycket jobb. Och det mesta är jobb att köra ut paket och dom företagen är så snåla så dom har inte elpallyftar så då sliter man ut kroppen.”

Här någonstans så kan jag än en gång känna att det är en anledning till att en del inte tar sig in på arbetsmarknaden utan förblir arbetslösa. Men jag svarar ändå ”fast om du tar ett jobb och kör ut paket så kan du om 1-2 år söka dig vidare till ditt drömjobb som lastbilschaufför, vad det nu är.” Allt för att hitta lösningar på ett tänk som för mig är sorgligt. Då får jag till svar ”Fast jag vill nog inte köra lastbil utan jobba som svetsare.” Jag igen ”Det är ju kanon, för där är det med brist på folk att anställa.” Får då till svar att den som bjudit in mig som är hens handledare väntar på svar om en utbildning och hon har inte återkopplat om det då hon varit på semester och hen sjuk i några veckor. Än en gång så läggs felet hos någon annan än att personen själv tar ansvar för det den vill göra.

När vi sedan avslutar kommer en av dom andra som varit med fram till mig och säger att den gillade mitt sätt att uttrycka mig om att varje morgon dela upp dagen och t ex tänka att man har lyckats av att bara kliva ur sängen. Personen berättar att hen har haft en del tuffa år i livet. Samma person har inom loppet av bara några veckor varit på tre anställningsintervjuer. Den personen kommer inte att vara arbetslös länge till är min övertygelse då den letade ljuspunkter i det jag sa istället för som dom jag berättat om ovan som letade fel i det jag sa och fel hos eventuella arbetsgivare.

Så varför en del aldrig är arbetslös och andra inte så är jag tillbaks till att det sitter i VILJAN. För den som har ont i viljan kommer att fortsätta att vara arbetslös!

Om fler var som detta gäng skulle vi i Sverige har väldigt många fler kvinnor på dom högre positionerna i företagen!

Varför?

Jo för att i detta gäng så var det pepp och hjälpa andra som var basen i allt vi gjorde.

Förra hösten sökte jag nya bekanta som jag kunde få friåka skoter med den gågna säsongen. Via instagram har jag kontakt med många som friåker skoter. Så jag kastade ut lite tåtar. Petra heter en av tjejerna som bjöd in mig att vara med på en tjejhelg som hon skulle arrangera. Jag tackade självklart ja. Vi är inte så många tjejer som friåker skoter så jag såg fram emot att lära känna tjejer som kör skoter. För hittills har jag aldrig kört med någon tjej/kvinna. Bara killar/män.

Så i slutet av januari hängde jag på mitt släp där min skoter stog lastad och drog till Klimpfjäll. Vi var 7 tjejer som var mellan 24-35 år och sedan jag på 47 år. Det fina i denna sport är att ålder är inte intressant. Vi har skoter som gemensam nämnare och resten är sekundärt. Vi rullade från olika delar av landet och vi hade alla mellan 4-8 timmars resa dit och vi skulle köra i tre dagar tillsammans. Vi som var där var på olika nivåer i kunskap. Men det var det ingen som la någon värdering i. Detta var på Petras initiativ en helg för tjejer oavsett nivå. Detta gänget var ett föredöme på hur vi tillsammans kan lyfta och peppa varandra till att våga sådant vi tidigare inte har provat. Förutom pepp och skoj i skogen med våra skotrar så var det en helt fantastisk stämning bland oss på kvällarna med samtal som var av väldigt skiftande art.

När helgen var slut och jag postade ett inlägg på Instagram skrev jag
”Om tjejer i näringslivet vore som detta gäng så skulle vi komma mycket längre.” och precis så är det. För oj vad vi lyfte varandra. Petra som bjöd in till denna helg bidrogs starkt till det då ingen kände mer än en person (eller ingen) innan avresa. Petra var tydlig med att detta var en helg för alla tjejer oavsett nivå. Det gjorde att vi alla vågade åka och hade den inställningen att vi var där för att ha kul.

Så jag hoppas och önskar att framöver ska denna stämning som vi hade i Klimpfjäll även finnas i näringslivet. Då kommer vi få fler kvinnor på dom högre positionerna även i företagen.

Fackets syn på mig som företagare

Ibland hör jag talas om personal om hur dom behandlas på sin arbetsplats av sina chefer och ser då att facket har en uppgift att göra och hjälpa dom anställda. Samtidigt kan jag inte minnas att jag har träffat någon som anser att facket har ställt upp när det verkligen har behövts.

Men många gånger känns det som att vi företagare/chefer är något som katten har dragit in enligt facket.

Förra veckan hade vi skyddsrond från facket. Vi har avtal med GS-facket av den enkla anledningen att efter att man har köpt ett företag som är fackligt ansluten måste man följa avtalet i 6 månader. Mitt andra företag var då väldigt turbolent och jag vågade inte säga nej med risk för att ha dom blockera vår arbetsplats. Precis så var det. VÅGADE INTE. Mina erfarenheter från Byggnads när jag hade glasmästeri är ingen rolig historia. Bl a hotade dom mig med ”Du borde gå dina anställda till mötes” fast det dom ville att jag skulle göra var bedrägeri mot Försäkringskassan. Sedan fick jag även kommentaren ”Passa dig för du är tjej i en mansdominerad värld.” Vilket innebar att jag inte skulle sticka ut hakan och säga emot dom.
Tilläggas ska att GS facket som vi är anslutna till idag alltid har varit bra att ha och göra med. Dom har jag kunnat ringa och rådfråga för att göra rätt från bådas perspektiv.

Så tillbaks till skyddsronden där jag får frågan om vi har en akutplan om det händer en allvarlig olycka. Jag svarar att om det händer en allvarlig olycka ringer vi ambulansen då vi pratade om skador. Till svar får jag att det måste stå i en pärm för den som ser olyckan kanske inte är så att den där och då kommer ihåg vad den ska göra. På fullaste allvar. Dom menar att en person i större utsträckning kommer att springa till en pärm och läsa där:

  • Gå till en telefon
  • Lyft luren
  • Slå 112
  • Informera om olyckan och be om ambulansen.

Ok vi får upprätta en sådan pärm. Frågan om personalen jobbar själv någon gång kommer också upp. Då representanten från facket menar att det är farligt att arbeta själv för om det händer en olycka så som att personalen ramlar eller får en hjärtinfarkt eller liknande så finns det ingen som ser den.
Mitt svar är att det är extremt ovanligt att vi arbetar själva. Men att kommande onsdag kommer det att bli så. För två av kollegorna ska ner till Stockholm på mässa och jag har friluftsdag med sonen. Tillägger gör jag att jag jobbar själv ibland varpå han svarar lite försynt: ”Ja, jo, mmm….” Och jag säger då snabbat: ”Fast det gills ju inte” och syftar på att jag är ägare av företaget. Varpå han svarar: “Nä, just så.”
Det är alltså den syn vi har på oss ägare. Att det är dom anställda som ska ha bra och justa villkor medan vi som ägare får leva med konsekvenserna själv. För vi har ju själva valt att bli företagare. Så sant. Men personalen har också valt att arbeta på den arbetsplats som dom har. Helt själva faktiskt.

När jag sedan bara några dagar senare, 14 mars, var ner till Stockholm tog jag tidningen Metro när jag åkte tunnelbana. I tidningen är det en artikel med överskriften ”Det här är kollektivavtal och därför är det viktigt”. När jag sedan läser artikeln blir jag förbannad. Om det hade varit en annons från ett fackförbund hade det varit helt ok att skriva den så. Men inte från en tidnings håll. I artikeln säger Emina Malagick, språkrör för fackförbundet Handels, ”I grund och botten handlar det om att ha en rättvis lön och trygga villkor på arbetsplatsen.” Så långt delar vi åsikt. Men sedan säger hon ”Finns det inget kollektivavtal kan arbetsgivaren i praktiken göra vad som helst. Du kan tjäna hur lite som helst utan att ha några rättigheter.” Nej det är inte sant. Vi kan inte göra vad som helst som arbetsgivare. Det finns lagar och förordningar att hålla sig till. Den som idag tror att den kommer kunna leva på den pension som vi arbetsgivare betalar in är rökt. Och det oavsett om vi är fackligt anslutna eller inte. Men det går alldeles utmärkt att ge dom anställda samma eller bättre villkor även om det inte finns ett kollektivavtal.

Så än en gång önskar jag att facket skulle vara lite mer ödmjuk mot oss företagare som trots allt väljer att driva företag och försöker göra det bästa möjliga för både anställda och ägare. Det handlar om oss alla på en arbetsplats. Inte några utvalda som är med i facket. Utan alla!

Sluta lek med företagarnas pengar Inköp Gävleborg!

I början av 2016 går det ut en upphandling från Inköp Gävleborg gällande arbetskläder åt kommuner och kommunägda bolag i Gävleborg, bland annat Bollnäs. Cirka 60 timmar lägger jag på upphandlingen. Denna upphandling överklagas och läggs ner. Inköp Gävleborg kallar till möte för att diskutera hur upphandlingen ska se ut vilket är bra. För dem som skriver upphandlingar har inte alltid branschkoll.En halv dag läggs på att åka till Gävle och delta på mötet. När mötet är avslutat så tar en av de stora i branschen Inköp Gävleborgs personal och ytterligare en i min bransch till ett rum och stänger dörren. Det ger verkligen inget bra intryck. Än mindre nu när Inköp Gävleborg nyligen fälldes över att en upphandling inte har gått rätt till. Utkast till nytt underlag för upphandling kommer ut. Den är helt enligt vad de stora i min bransch har sagt på mötet som jag var med på.

Upphandling nr 2 kommer ut och är väldigt förenklad och ser inte ut som det underlag som kom ut efter mötet. Den har än en gång gjorts om. Kost och städenheten är de enda som är kvar i Bollnäs kommun. Övriga har hoppat av då den inte är så som de önskar har jag fått höra. Denna upphandling tar mig cirka 20 timmar att göra. Nytt beslut kommer och även den överklagas och upphandlingen läggs ner. Vi kallas till nytt möte igen. Så nu ska jag lägga en halv dag till på att åka till Gävle på möte. Sedan ska jag skriva upphandlingen igen, cirka 20 timmar. Så om denna går igenom så har vi ca 15 företag lagt cirka 108 tim var = 1 620 timmar=40 veckors jobb utan garantier att inköp Gävleborg inte har gjort fel igen och att den kommer att överklagas igen.

Min önskan till er politiker som ändå är uppdragsgivare till Inköp Gävleborg: Det duger inte och säga att vi vet att det inte fungerar. Det är dags att ta i denna fråga. När ni säger att vi väntar för att se om Gävle kommun ska hoppa av. Så är det ingen lösning. Det fungerar inte nu och kommer inte fungera bättre av att de kliver av. Det duger inte heller att säga att personalen säger upp sig och går till annat jobb. Om personalen säger upp sig i den omfattning som det verkar med bara de olika kontaktpersonerna som jag har haft att göra med är det illa. Om upphandling på upphandling överklagas och läggs ner. Då är det dags att se över hur Inköp Gävleborg fungerar. Det är en ledningsfråga och i slutänden en styrelsefråga med politiska representanter från kommunerna.

Så nu ber jag vänligen men bestämt att sluta leka bort våra företagares tid och sluta leka bort våra skattepengar som detta kostar oss.

Madeleine Böhnke

Tårar av lättnad och tacksamhet

Alla har gått hem och endast ägaren är kvar…

och hon sitter med tårar i ögat då vi har ökat vår omsättning med 35 % mot förgående år. Det har vi gjort tack vare mina fantastiska kollegor och mig själv. Vi har jobbat strukturerat, vi har levererat enligt överenskommelser med kunderna, vi har hittat rätt sak till rätt kund, vi har löst kunders problem och vi har gjort ett otroligt bra jobb. Vi har idag kunder som vi trivs med och som trivs med oss. Att vara leverantör till kunder är att vara en samarbetspartner där man trivs med varandra och litar på varandra. Det vi nu ser är att vi har fler och fler kunder som vi gör mer och mer saker åt. Vi har även under detta år fått många nya kunder vilket är ett bevis på att vi gör ett bra jobb. Jag skriver vi, för jag är en del av framgången. Det är vi alla som jobbar på Skoglund Reklam.

Det är en förmån att ha personal omkring sig som man trivs med. Personal som gör sitt bästa och som kan hantera svängningarna från dag till dag. Vi kommer till jobbet och tror att vi ska göra en sak men då dyker det upp nya saker som måste göras emellan. Att lyckas med det och samtidigt klara leveranstiderna till kunderna som har beställt tidigare är utmaningar vi står inför varje dag. Det är det som personalen som jobbar åt mig gör så otroligt bra.
I detta gäng finns det en person som har varit med från att jag köpte bolaget i mars 2010. Vi har växt ihop och är som ett gammalt gift par som vet var vi har varandra. Att jobba med en person som vet hur man fungerar är en otrolig förmån. En person som även vet hur jag har jobbat för att vara där vi är idag. Utan denna person hade vi aldrig nått denna milstolpe i omsättning som vi idag gjorde.

Jag är så otroligt stolt och rörd över att vi kommer att ha ett fantastiskt år att se tillbaka på när vi kommer till januari och ska börja från noll igen (nytt räkenskapsår).

Vem vet, man kanske måste ha varit företagare för att förstå hur det är att leva under som förutsättningar som vi som företagare gör. Men att nå mål och nå dom är det många som vet vad det innebär.

Så tack till alla er som är med på denna resa – personal, kunder, familj, skuggstyrelsen och andra.

Jag ser med spänning fram emot nästa år men jag är ödmjuk inför uppgiften. Som en kompis som är frisör säger: ”Man är aldrig bättre än sin senaste klippning.” För oss är det: ”Vi är aldrig bättre än vår senaste leverans.”

Nu tar jag julledigt och önskar dig en God Jul med lugn och ro där du har tid att njuta av nära och kära.

/Madeleine Böhnke

Företagare utan avtalsenlig lön eller kollektivavtal?!

Stefan Lövfen lät en byggfirma utan kollektivavtal renovera åt honom.  När det nu har kommit till massmedias kännedom svarar han: 

”Då jag trodde mig anlita en egenföretagare utan anställda så frågade inte om kollektivavtal.” 

Artikeln från Aftonbladet finns att läsa här 

Detta påstående visar lite hur skev bilden blir av oss företagare. 

2013 ska Stefan Löfven ha sagt ”- Svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad, punkt slut”  i samband med ett besök på en byggarbetsplats tillsammans med LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson 2013.

Men företagaren som jag och många med mig som inte tar ut avtalsenlig lön,  inte har samma rättigheter när vi blir sjuk och då inte får sjukersättning som anställda mm. Det diskuteras till och från men görs mycket lite åt. 
Så att anställda en företagare som många ggr inte har avtalsenlig lön är ok men att anlita ett företag som betalar mer än vad avtalen säger utan kollektivavtal är inte ok. 

Varför ska vissa saker göras med bidrag?

Den 22 januari kom det ett facebook inlägg i mitt flöde där det delades ett inlägg om att Leader Hälsingland har varit ”ett mycket lyckat projekt”.

Min fråga då vad som fanns med som visar på långsiktighet, vad finns kvar och om arbetstillfällen har skapats. Som svar fick jag många saker som fick jag många exempel på saker som har gjorts i projektet. Ex digitaliseringen av 7 biografer, en camping i Rengsjö (där jag bor och där står 1-2 vagnar under sommaren) o s v. Jag ställde då frågan vad detta har kostat och vad det är som gör att vissa saker behöver bidrag för detta medan många av oss andra företag får klara oss själva och bekosta vår utveckling själv. Men tyvärr fick jag inget svar på det även efter ytterligare inlägg. För jag vill verkligen förstå varför vi har det så här och vad syftet är med denna typ av projekt.

Nedan kommer konversationen på fb men jag har valt att sudda ut deras namn och ansikten. Här hittar du artikeln som föranledde diskussionen.

Så kan någon ge mig svar på dessa frågor? Klicka på bilderna för att förstora dom så dom går att läsa bättre.

Del 1 av konversationen

Del 1 av konversationen

Del 2 av 2

Del 2 av 2

Arbetsplatser skapas utifrån ett behov och inte utifrån villkor av personalen

I veckan var det en artikel i lokaltidningen om att kommunens omsorgsanställda nu ska delas in i tre semesterperioder och att personalen planerar en manifestation för dom är upprörda.
Det stog på webben att någon hade bokat en resa och personen undrande nu hur det skulle bli med den.
Jag blir förbannad när jag läser detta. Arbetstillfällen skapas för att någon behöver en tjänst eller en sak. Inte för att personalen ska få ha semester på sina villkor.
Anledningen till att det ska göras om är enligt tidningen att ”vi har fått signaler på personalens arbetsmiljö och kvaliteten på omvårdnaden.” Det betyder alltså att personalen inte tycker att det har fungerat bra tidigare år med vikarier m.m under sommaren. Nu gör man något åt det och dom anställda blir sura. Nästa del är att semestrarna är inte godkända än så har man bokat en resa har man inte ansökt om ledigt än. Vi lever i en föränderlig värld där det i större bolag organiseras om var och vartannat år. Det borde även gälla kommuner. Särskilt Bollnäs som går på knä rent ekonomiskt.
Gissningsvis är majoriteten av dessa anställda medlem i facket. Men även om man inte är det har vi en semesterlag i Sverige som säger att man har rätt till fyra veckor sammanhängande under juni, juli eller augusti. Den ger arbetsgivaren möjlighet att välja när för att anpassa till den arbetsplats det gäller.

Att dom som har barn vill vara ledig med sina barn har jag full förståelse för. Men då kan man göra som dom gör i Tyskland. Dom med barn semester när barnen är lediga och dom utan får ta när det är skolperioder.

Jag som driver eget företag med ett fåtal anställda anpassar min semester efter när personalen vill vara ledig. Det betyder att jag stänger verksamheten under två veckor fast jag egentligen vill ha öppet. Annars kan jag inte ta semester. Sedan tar jag endast tre veckor för att anpassa till jobbet. Under min semester kollar jag av samtliga anställdas mail och har telefonen vidarekopplad till mobilen för att serva våra kunder på bästa sätt. Allt för att vi ska ha kvar våra kunder och kunna tjäna pengar så löner kan betalas.
Så ni som gnäller fundera på om det inte är så att detta är bra för både er och dom som ni hjälper i era jobb.

Tredje men förmodligen inte sista

Ja men då var det dags igen. Jag har nu köpt mitt tredje företag.
Hösten 2007 köpte jag mitt första företag Glasmästar’n i Bollnäs. Mars 2010 köpte jag mitt andra företag Skoglund Reklam och i måndags köpte jag mitt tredje företag Järvsö Brodyr. Skillnaden denna gång är att jag köper ett företag som jag kan något av det dom gör. Dom tidigare två gångerna har jag varit helt okunnig i branscherna. Men då Järvsö Brodyr gör samma saker som vi så blir det en annan typ av utmaning denna gång än dom tidigare två. Denna gång ska två företagskulturer slås ihop och personalen ska lära sig det bästa av två världar och utveckla det vidare tillsammans med mig. Jag ser oerhört mycket fram emot denna resa och var den ska ta oss.
Men känner jag mig själv rätt vid detta laget så kan det bli fler företagsköp framöver. Vem vet om det då blir i denna bransch eller något helt annat…

Reportaget från tidningen Ljusnan

Skoglund Reklams hemsida:
Skoglund Reklam

Vår webshop:
företagspresent.nu

”Alla mina förståndiga beslut har inte tagit mig någonstans”

Så säger Per Holknekt under sin föreläsning på Gasklockorna i Gävle när Företagarna bjöd in till sitt evenemang Mästarnas mästare. Han menar att det är dom mindre genomtänkta besluten som har gjort att han har gjort den framgång han har med sina bolag.

För dig som mot förmodan inte vet vem Per Holknekt är så är han grundaren av bl a Odd Molly. Som han själv säger under sin föreläsning om en vanligt dag är att han hälsar på en börs VD i trappuppgången, springer på en kändis på affären och a-lagarna på bänken hälsar glatt på han när han går förbi. Kontrasternas i Pers liv är stora.

Per berättade om hur det kom sig att han startade företag. Det började med att en kompis ville att han skulle köpa en skateboard när han skulle åka på en resa till USA som 18-åring. Han köpte en första dagen på resan och testade då skateboarden och insåg att det var riktigt roligt så han köpte en till sig själv också. När han sedan kom hem till Sverige så gick hans bräda sönder. Efter att ha letat upp ett företag i USA och skickat pengar till dom väntade han på att han skulle få en bräda skickad till sig. Men till slut inser han att det kommer ingen bräda och beslutar då att bygga en egen bräda. När sedan fler ville ha så blev det företag av det. Att han sedan valde hockeyskydd för att våga göra dom mest vågade tricken gjorde att han lät hans mamma lära han sy så han kunde sy stora kläder som döljde skydden. Då ville andra också ha och då var nästa företag igång. Per ville sedan annonsera i någon tidning men hittade ingen som passade så då startade han en tidning också.

Han är entreprenörernas entreprenör.

När jag sitter där och lyssnar så blir jag helt tagen. Under hans föreläsning kommer det många kloka saker som gör att man känner att det finns väldigt mycket värme i han.

”Det är ett litet ögonblick där vi säger ja som förändrar livet. ”  Genom att säga ja till saker dyker det upp många möjligheter.

”Det finns bara ett sätt att få något gjort. Genom att göra något.” Per anser att anledningen till att som flesta inte kommer någon vart är att dom inte gör något.

Jag kommer bära med mig mycket från hans föreläsning men mest av allt detta ”Man kan bara ge bort det man har” och sedan viskar han ”kärlek”…

Per Holknekt

Per Holknekt och Madeleine Böhnke

/Madeleine Böhnke