Förra vintern bestämde jag mig för att med start i Tjejvasan göra Tjejklassikern. Normalt är jag inte den som förespråkar Tjej/dam varianter i ex företagarföreningar och andra sammanhang. Men denna gång blev det så. Hade jag då vetat att det fanns en halvklassiker hade jag börjat där men nu blev det sagt tjejklassiker och då får det bli så.

Efter en höst med infektioner i kroppen som har gjort att jag inte har kunnat träna så kom jag framåt jul försiktigt igång igen. Lite promenader blev det under hösten men inte mer. Så kroppen är inte i den form den var förra sommaren före jag bröt fingrarna och fick operera mig så just nu känns tjejvarianten utmärkt.

Tjejvasan står som delmål ett av fyra. Övriga är Vätternrundan, Vansbrosimmet och Lidingöloppet men alla i tjejanpassning vilket innebär en tredjedel av sträckorna. Så det ska alltså till att längdas ca tre mil. För mig känns längden som största utmaningen. För ca tre år sedan köpte jag längdutrustning. Innan det hade jag inte åkt sedan skoltiden och jag gillade det inte. Men som sagt med åldern ändras intressena. För mig blev det ett lämpligt sätt att ta mig ut på vintern med sonen som då var 3-4 år. Han åkte på sin lilla skoter och jag åkte längd. Sedan dess har jag förmodligen inte åkt mer än 15-20 ggr. Men jag tänker att ca tre mil kan jag ta mig igenom med vilja. Jag har inga krav på tid utan endast att genomföra det. Dessutom gillar jag träningsformen numera. Frisk luft, vacker natur och tystnaden.

En lång uppförsbacke finns det på slingan.

Förhoppningen är att få hjälp med tekniken innan det är dags men den tid som vi bokade sist blev tyvärr avbokad så innan jag gav mig ut idag så kollade jag på en instruktionsvideo om hur man åker. Jag har noll teknik och anser att jag ”går längd” mer än jag åker. Ca -10 grader och uppehåll bjöds det på idag när jag var ut vilket var skönt efter fyra dagars snöande. Jag har förmånen att kunna sätta på mig skidorna utanför huset och ta mig till längdspåret som vi har här i Rengsjö. Efter all snö som har kommit så var det bara ca halva slingan som var spårad men skoterklubben som sköter den har varit där och kört ner all snö så det gick att åka trots allt.

Så om knappa fyra veckor kommer jag ha rejält med träningsvärk. Med lite tur gav det även blodad tand så kanske det blir halvklassikern med start nästa Vasalopp.

Sedan 3,5 veckor tillbaks så har jag något i kroppen som hindrar mig att träna. Huvudvärk, förkylning, matt i kroppen och hosta. Så till slut fick jag inse att kroppen talade sitt språk. Det var dags att släppa tanken på att genomföra loppet.
Jag lever efter att det är en mening med allt och så även denna gång. Jag behöver dra ner på tempot och genom denna infektion kan jag inte träna utan får tagga ner. Men nu har jag i a f tagit promenader både igår och idag så sakta men säkert är jag på väg tillbaka även om löpningen känns som den får vänta ett tag till.
Så nu är det nästa mål som ska tränas inför och det är del ett av tjejklassikern med start på Tjejvasan nästa år.

Nu har jag tränat på lite mer sedan i vintras då jag satte upp målet att kunna jogga en mil. Det målet nådde jag strax före det satta datumet i 10 cm nysnö! Galet nöjd med mig själv den dagen. Nästa mål jag satte var att komma under en timme innan augustis utgång. Det målet är inte uppnått av flera skäl. Det största skälet är att jag tappade lusten för det. Att jag sedan bröt fingrarna och på en väns inrådan la löpningen på hyllan i tre veckor så struntade jag i att uppnå det målet. Ytterligare ett mål jag hade var att komma till ett läge där det var skönt att jogga och att det kändes lätt.

Intervaller sägs vara det sätt som bygger konditionen snabbast. Vilket jag gillar. Då släpper prestationskraven att jag ”borde kunna” jogga ex 5 km utan att tycka att det är jobbigt. Men förutom den anledningen så blir löpningen roligare om man lägger in lite annat i passen. Inspirerad av en tjej på Instagram som heter Anna så går jag mer på känsla och inspiration när jag är ute. Innan passet har jag en grundplan för vad syftet med träningen är. Kondition, styrka, höja tempot eller bara motion. Detta vävs sedan in i passet. Om det sedan rör sig om utfall, upphopp, benböj, vika av från stigen och springa rätt ut bland träden eller backintervaller spelar mindre roll. Löpningen blir dock roligare med känsla av lek i den.

Idag gick jag upp tidigt och joggade först igång kroppen ca 15 min (efter någon minus promenad som jag alltid börjar med) för att sedan köra 5 backintervaller på första halvan av backen. Så med slingan jag joggade på så blev det 7 turer i backen (2 st hela långa). När jag då joggade upp för backen så kunde jag erinra mig känslan från i vintras hur jobbig jag tyckte backen var att bara ta mig upp för en gång. Det är ingen superbrant backe men lång och seg. Så efter cirka 8 månader mer intensiv träning nådde jag idag känslan av att det var lätt att jogga. Så nu tränar jag vidare och nästa mål är att genomföra Tjurruset som går av stapeln 4-5 oktober. Hoppas att vädret är med oss den helgen. Det skulle underlätta för denna nybörjare.

När jag bestämde mig för och klara av och springa en mil så googlade jag för att hitta ett träningsprogram som skulle ta mig till målet att springa en mil.
Det är intressant hut hjärnan minns så många misslyckanden och så få framgångar. En mil har jag inte försökt mig på tidigare men minnena från skolan och alla träningspass vi hade i slalomklubben där vi skulle jogga minns jag med dålig magkänsla. Sist, jätte trött o riktigt usel på det. Om det var så vet jag inte idag men det är mitt minne av det. Så att med det i minnet få för sig att jogga en mil är kanske lite otippat. Men får jag för mig en sak så blir det så. Men jag insåg min begränsning i kunskap om hur jag skulle ta mig dit. Så det blev Google som fick bli min hjälp att hitta ett bra träningsschema.

Efter lite googlande hittade jag Löpning för allas sida.

Att intervaller bygger konditionen snabbast kände jag till. Men nu fick jag även hjälp att öka längden på intervallerna samt tiden jag tränade.
Detta var ett 12 veckors schema som även innehöll styrkeövningar. Vilket jag tyckte var bra. När jag hade följt schemat några veckor var jag på semester i USA och då frågade en ingift släkting vilket datum jag skulle springa. Det hade jag inte tänkt på. Jag tog vecka för vecka bara. Men kände att det vore bra att sätta ett datum för indirekt visste jag ju när det skulle ske. Men eftersom jag jobbar med målbilder så vore ett satt datum än bättre. Datumet sattes till 28 mars. En period fick jag lite (mycket) känningar i ett knä så på inrådan av sjukgymnasten gick jag ifrån schemat lite och knät blev bättre. Det gjorde att jag den 17 mars kollade på träningsschemat och där stog längre intervaller och jag som nu tyckte mitt knä var bättre tänkte att jag testar det. Så det blev en riktigt lång intervall. Det blev en mil i 10 cm nysnö och snö som fortsatte vräka ner. Så jag klarade milen 1,5 före utsatt tid på första försöket. Mycket nöjd med det!

Så för dig som vill kunna jogga 5 eller 10 km eller kanske 10 km under en timme så kolla in Löpning för allas sida om tips på hur du tar dig till ditt mål.

Lycka till!

Idag var det tredje gången på crawlkursen. Jag har tidigare inte kunnat crawla över huvudtaget. Så med tanke på det så går det ok. Bra vore en överdrift att säga.
Än en gång måste jag ge ledarna massor av beröm för deras pepp och vilja till att vi ska lära oss. Dom har en balans av peppande men inte kravlöst för det. Det märks att dom har en strategi för att få oss att kämpa vidare trots för mycket vatten i näsa och mun, för stora inandningar, för mycket böjda knän i bensparkarna, för lite rotation, armar som liknar väderkvarnar och allt annat vi inte har någon som helst koll på än.
Det jag insåg ikväll är att jag faktiskt byggt upp en bra grundfysik denna vinter. Då dom andra började känna av musklerna så kändes det bra i min kropp. Då har jag även tränat imorse innan jobbet 30 min på crosstrainern här hemma och ca 20 min styrka. Känner dock att några gånger till på kursen så räcker det med crawlkursen som träning den dagen.
Sammanfattningsvis känner jag att crawl kommer bli ett mycket bra komplement till min övriga träning.

Mitt tredje mål för i år håller jag inne med lite till. Men mitt mål för nästa år blir att göra tjejklassikern. Så med start i mars nästa år blir det 3 mil längdåkning som är tjejvasan sträcka som jag ska genomföra.

Därefter så blir det 10 mil cykel som är en del av Vätternrundan. Det gav mig äntligen en bra anledning till att köpa en ny cykel. Min cykelintresserade kollega och Björn på Team Sportia guidade mig till ett bra val av mountainbike. Cykeln är vald för att kunna åka på alla fantastiska grus- och sandvägar som finns här i Rengsjö där jag bor. Cykeln beställdes för drygt en månad sen och jag fick den i förra veckan. Så i helgen blev det första turen. Lite lerig blev den också så det blev en bra invigning. Som tur är finns det en snäll person som erbjudit mig att låna hennes cykel som är anpassad till asfalt när det är dags för loppet.

Utöver längdåkning och cykling så är det 1 km simning som ska genomföras. Det görs under Vansbrosimningen. Så idag började jag en crawlkurs. Den arrangeras av Bollnäs Simsällskap. Mycket bra och entusiasmerande ledare. Ska bli kul och se hur bra jag kan bli.

Sista delen på tjejklassikern är 1 mil löpning och görs under Lidingöloppet. Det är en backig bana. Men där är jag redan igång med träningen så det känns bra.

Vissa mål kräver planering och lång framförhållning. Resan ör nu startad och jag ser fram emot vägen till den. Detta äventyr kommer jag att dela med Lisa B Östman. Någon mer som vill göra klassikern med oss? Hör av dig i så fall. Kul om vi blir fler. >

I januari satte jag upp ett mål att klara av att jogga en mil. Idag klarade jag det före utsatt tid!

Madeleine Böhnke har joggat en mil 17 mars 2014

För att klara det målet googlade jag fram ett joggingschema som jag följde. Tre dagar i veckan joggning och ibland var en av dom gångerna utbytt till promenad och styrka. Programmet är uppbyggd på intervaller då det är snabbaste sättet att bygga kondition. Det är ett 12 veckors program vilket gjorde att jag skulle jogga en mil den 28 mars. Efter cirka 8 veckor fick jag lite problem med mitt ena knä. Så på sjukgymnastens inrådan ändrade jag min träning till kortare intervaller men i högre tempo samt mer styrkepass.

Kroppen har känts lite sliten en period så jag har även börjat se över min kost och om min kropp saknar någon vitamin m.m. Men utan att ha gjort några större förändringar där än.

Efter en helg i Stockholm med god mat och dryck så var det dags för en löpartur imorse. När klockan var 5,30 så vaknade jag och tog som alltid en kort meditation innan jag klev upp och såg att det hade kommit ca 10 cm snö ute och det snöade än, rejält.  Men har jag bestämt mig så har jag så på med kläderna. Innan jag gick ut kollade jag ändå på schemat som jag egentligen har slutat följa och där stog 40 minuter jogg. Så jag tänkte att jag joggar utan intervaller till en sjö med underbar utsikt. Det blir då en 6 km tur.

Hölesjön i Rengsjö, Hälsingland

När jag hade joggat större delen av det kände jag ändå att jag orkade mer. Tanken på att klara målet idag när kroppen kändes bra var helt klart lockande. Det skulle också innebära att jag skulle kunna prioritera om i min träning ytterligare lite med mer fokus på styrka. Att jag också skulle få skrika ett JAAAAA jag klarade var också lockande. För om nästa fredag när jag skulle jogga milen kanske inte kroppen skulle kännas lika bra. Så efter lite funderingar bestämde jag mig för att jogga vidare och klara mitt milmål där och då.

Appen jag använder när jag tränar hade inte hittat någon GPS-signal i snöyran men jag joggade vad jag trodde skulle bli en mil. Ovanpå det hade klockan stängts av också. Men det gjorde egentligen ingenting då jag inte hade satt upp något tidsmål på milen.

Efter ca 7 km började det kännas lite i ljumskarna och rumpan men jag tänkte flöde genom musklerna och det blev bättre. Det började då också kännas lite jobbigt flåsmässigt och jag joggade absolut inte fort. Men när jag sedan hade ca 2 km kvar kändes det ok och jag klarade mitt mål. För att vara säker på att det var en mil, eftersom jag inte tog den sträcka jag har mätt upp och haft som plan att jogga, så tog jag bilen när jag kom hem och mätte upp sträckan till 1 mil och 200 meter. Så jag KLARADE MITT MÅL ATT JOGGA EN  MIL!!!

Stolt och nöjd med mig själv att jag har klarat det. Nästa mål är att före sista augusti jogga en mil under en timme. Jag tror att dagens runda tog ca 1 tim och 10 minuter. Så det målet ska helt klart vara möjligt att uppnå på 5,5 månader.

Dom flesta av mina träningspass, säg 99 % gör jag direkt på morgonen. För att göra dom och komma till jobbet i skaplig tid så ringer min klocka mellan 5.00-5.30. Jag ska villigt erkänna att jag inte alltid är supertaggad att studsa ur sängen då. Men det är då det gäller att ha bestämt sig kvällen före att träningspasset ska ske oavsett hur man känner sig när klockan ringer. Det jag gör är att köra en kort meditation och sedan kliver jag upp. Motivationen för mig är den sköna känslan när jag väl kommer ut och dom gånger det blir crosstrainer så tänker jag på hur skönt det är när jag är klar.

Som några på Twitter brukar säga: ”Man ångrar inte det träningspass som man har gjort!” Så är det verkligen. För när man har kommit in i rutinen så vill man inte vara utan träningen.

Bilden är tagen vid Hölesjön som ligger 3 km från där jag bor och jag beundrar vår natur som kan ge 50 nyanser av grått och skapa något så vackert och rogivande.

/Madeleine Böhnke