En gåva till världens barn

I helgen bakade sonen och jag pepparkakor. Under tiden som vi bakade önskade sonen att sälja pepparkakor för att få in pengar till världens barn. Sagt och gjort så packade han några påsar och gick ut och sålde. Det resulterade i 10 sålda påsar och han sålde varje påse för 10 kr/st. Utöver dom 100 kr han fick in fick han även 13 kr i dricks. Så nu har vi satt in 113 kr till världens barn. Vi skrev en lapp och satte på påsarna att vi skulle meddela här hur mycket han fick ihop. Så nu vet ni.

Tack till er som köpte!

namnlos2 img_4209

Vilket val gör du?

Vissa dagar blir det så uppenbart om hur olika vi människor är. Så uppenbart att en del väljer att vara dum istället för att vara medmänniska.

Idag var jag ute och åkte några ärenden i jobbets vägnar. Det var varmt ute idag. Riktigt varmt. När jag var ute på min tur fick jag syn på en kvinna med med en matkasse i varsin hand. Det såg tungt och varmt ut. Så jag vände och körde tillbaks och erbjöd henne skjuts. On pratade ingen svenska men till slut så hoppade hon in i bilen. Då hon gick mot Granbergshållet utgick jag från att hon bodde på Granbergshöjden eller Stagården där många asylsökande bor. När vi hade kört bara en kort bit pekade hon på en gång och cykelväg. Med ord och pekande försökte jag förklara att jag inte kunde köra där men att vi skulle komma fram på samma ställe. När vi kom upp på Granberg såg hon inte ut att känna igen sig. Hon viftade som nej att det var fel. Jag funderade om jag kände någon som pratar arabiska som var det språk jag förstått att hon pratade. Det enda ord jag förstod.

Jag ringde jobbet där vi har en praktikant från Syrien i hopp om att han kunde eller visste någon som pratade arabiska. Det kunde han så han fick prata med kvinnan som berättade att hon dagen innan hade flyttat och hade ingen adress. Å där kom jag och övertalade henne att hoppa in i bilen och inget gemensamt språk.

När dom pratade så körde jag vidare mot Stagården. Hon viftade och uppenbart tyckte hon inte jag var på väg åt rätt håll. Gångvägen är en annan. Men jag körde vidare. Fortfarande ingen koll på var jag skulle köra henne. Alternativet var ju tillbaks där jag plockade upp henne.

Väl framme på Stagården lyckades vi tolka ihop med praktikantens hjälp att hon kunde gå in och fråga om adressen där då hon hade bott där innan. Som tur var blev vi mött av en engelsktalande som tog emot kvinnan och hon stannade kvar där och jag åkte tillbaks och jobbade. Det var tydligen inte där hon bodde men hon stannade kvar och hälsade på någon.

Så vad menade jag med att en del väljer att hacka?!

Jo ikväll var det cykelträning med klubben, både landsväg och mountainbike. Vi träffas vid sporthallen alla samtidigt. Det kom då en från Alfta Quren, som också är ett asylboende, som hade fått skjuts av en någon dit. Av konversationen med en av landsvägarna förstod jag att dom hade varit iväg och köpt hjälm vilket klubben har som krav. Han som skulle leda träningen bad om ett telefonnummer så han skulle kunna kontakta personen som hade skjutsat dit killen ifall det blev punka eller något annat. Under tiden som detta reds ut och tolkas fram och tillbaka går en kille från klubben fram till killen och pekar på däcken som var rejält slitna och säger med otrevlig ton:”Så där kan det inte se ut  det kommer gå sönder.”

Där står vi alla med cyklar och utrustning från 10 000 kr och upp mot 30 000 kr. Varför inte säga:”Dina däck kommer nog inte att hålla så du behöver se om du kan fixa nya till nästa gång.”

Sedan går han därifrån och vi mountainbikare ger oss av. Till min skadeglädje ramlar han sedan från stillastående med cykeln ser jag i ögonvrån och då tänker jag: ”Vissa straffar Gud med detsamma.” Det ska påpekas att detta inte är den vanliga attityden i klubben som tur är.

Så nu tänker jag ta reda på vem killen med dom trasiga däcken var och köpa han ett par nya. Vill du bidra så gör gärna så genom att sätta in en slant på Hälsinglands Sparbank, clearing 8129, konto 943 759 977-2. Detta konto är enbart till att hjälpa människor som behöver. Vill du swischa, 070-200 99 75, så märk med ”Hjälp” så flyttar jag pengarna till rätt konto.

Blir det pengar över så kommer pengarna gå till andra som behöver.

 

Dom insamlade pengarna

Sommaren 2013 sågade någon ner träd som Eritreanska föreningen hade låtit plantera som tack till Bollnäs, Sverige och till minne av alla som har gått bort i Eritrea p.g.a. oroligheterna där, här finns att läsa om det. Jag startade då en insamling som gav 11 300 kr. Men då kommunen valde att betala för nya träd så behövdes inte pengarna för att köpa nya träd. När insamlingen startade sa jag att det skulle gå till någon typ av välgörenhet. Tyvärr har det inte blivit något av dessa pengar fören i slutet av förra året. Jag har då valt att låta två olika personer/grupper få ta del av pengarna för att köpa julklappar till flyktingarna som bor på Stagården. Det finns fortfarande en slant kvar så när rätt tillfälle dyker upp så kommer jag att skänka dom till det.

 

 

Stolt, glad och nöjd

Nu har vi haft picknicken i Schenströmsparken i Bollnäs. Picknicken som var både ett sätt att markera att det är inte ok att såga ner någon annans tacksamhet och ett tag till er som har skänkt pengar till nya träd. På kort varsel kom idag ca 80 personer som hade picknick och umgicks i parken.

När jag började min insamling så hörde Britt-Marie Stegs av sig till mig och sa att hon gärna kommer om vi ordnar något. Så blev det. Jag ringde henne i helgen och frågade om hon kunde komma ner med några vänner och sjunga för oss. Då jag vet att hon sjunger i kör. Så från söndag till idag, onsdag, fick hon med några vänner ner från Järvsö och sjöng för oss. Tusen tack för det!

Britt-Marie Stegs och hennes vänner

Efter att dom sjungit några visor så tog eritreanska föreningen över och sjöng och dansade för oss. Helt fantastikst att se dom och hur övriga från Eritrea klappar och tjoar när dom sjunger och dansar. Vilken upplevelse det var. Önskar att fler hade fått se och uppleva den känslan som fanns i min kropp då.

Bröllopssång från Eritrea

När dom var klar så fick Britt-Marie och hennes kvintett nynna Hårgalåten så jag och Hans Dunder kunde visa upp lite hambo. Det var 12 år sedan vi dansade sist. Men vad gör väl det. Det var mer att dela med sig än att visa upp sig.

Kvällen avslutades med att vi dansade tillsammans till takterna av han som spelade ett ”gitarrliknande” instrument. Alla tillsammans.

Jag vet inte om jag kan få dig som inte var där att förstå hur jag kände under kvällen vi samlades i parken. Det var en blandning av stolthet, glädje, nöjdhet och samtidigt så rörd över deras tacksamhet att jag tog tag i insamlingen och visade att jag bryr mig. Ni är som tur var många där ute som har brytt er och skänkt pengar. Men jag har turen att få vara den som får tacksamheten uttalad till mig.

Länge har jag haft ett mål att hjälpa invandrare att ta sig in i samhället. Idag säger vi välkommen till Sverige men sedan så gör dom flesta av oss ingenting för att dom ska bli en del av vår vardag. Kanske är detta början på den resan att kunna hjälpa fler som kommer till vårt land att bli en del av det. Hur detta ska göras vet jag inte idag. Men en sak vet jag. Om man pratar om det så brukar handlingskraften inte vara långt borta för mig i a f.

En kväll som denna vill jag uppleva igen. Gärna med fler från olika länder som sjunger och dansar tillsammans. För det var en sådan glädje i denna park ikväll.

Eritreanska kvinnor och jag minskad 1307

Här är jag tillsammans med kvinnor från Eritrea från början i deras vackra klänningar. Själv har jag på mig min mormors gamla dräkt som är Medelpaddräkten.

Tack till dig som kom och var en del av denna kväll!

/Madeleine Böhnke

 

Trädinsamlingen får nytt mål

Det är helt ofattbart hur generösa ni är där ute i stugorna. När jag skriver detta har det kommit in 8 350kr! Stort tack till er alla som har bidragit.

På förmiddagen idag träffade jag representanter från eritreanska föreningen. Vi pratade då om vad man skulle kunna göra för pengarna om kommunen går in och tar kostnaden för nya träd eller om vi får in mer än de pengar som behövs.Ett förslag som har kommit till mig per mail är att ordna en fest för ”människomöten kulturer emellan”. Det är ett alternativ. Det finns många alternativ vad pengarna skulle kunna användas till. Det jag har sagt från början är att oavsett ska dom gå till välgörenhet.

Idag på em blev jag kontaktad av Ljusnan som har fått uppgifter på att kommunen kommer att ta kostnaden för att plantera nya träd. Det gör att nu får tanken med vad vi kan göra för pengarna gro vidare. Det beror nu på hur mycket pengar vi får in.Jag är medlem i Rotary och vi har för några veckor sedan skickat en container till Somalia innehållande sjukhussängar, rullstolar, kläder m.m. När jag nämnde det för representanterna i eritreanska föreningen så väcktes en tanke att vi kanske kan göra lika till Eritrea. Men för det krävs en nolla till på insamlingen skulle jag gissa på för kostnaden för containern och för någon som kan möta upp den väl framme så den kommer dit det är tänkt.

Min förhoppning är nu att mer pengar trillar in även om kommunen betalar nya träd så vi kan göra gott antingen här i Bollnäs, Sverige eller någonstans i världen.

Än en gång stort tack till er som har skänkt pengar till träden som nu blir något annat bra!

Kontot dit ni sätter in pengar är i Handelsbanken clearingnummer 6407, kontonummer 742718328.

Insamlingen rullar på

Insamlingen till träden rullar på och nu har vi nu 3 850 kr på kontot. Stort tack till er som har gett pengar!

Som det står i dagens artikel i Ljusnan så kommer jag om kommunen går in och betalar träden att se till att dessa pengar och ev dom överskjutande pengarna att används till något annat bra i välgörenhetssyfte. Så jag ser gärna att vi kommer upp i dom 7 000 kr eller mer.

Kontot dit ni sätter in pengar är i Handelsbanken clearingnummer 6407, kontonummer 742718328.

Länkt till artikeln i Ljusnan

Tacksamheten nedsågad

Eritreanska föreningen har låtit planterat tre träd som tack för att dom får leva i ett land utan krig, till minne av sina döda och som ett tack till kommunen. Efter bara 4 dagar har träden sågats ner.  Hur kan någon göra så?! När jag läste det blev jag illa berörd och twittrade om det. Flera var illa berörd över att man kan såga ner en annans tacksamhet. Därefter kom ett inlägg på Ljusnana facebook sida om att flera ville skänka pengar och frågade om någon har börjat en insamling. Här är vi nu. Jag börjar insamlingen här och nu.

Så vill du vara med och bidra till nya träd så mailar du mig på madeleine@skoglundreklam.se Skriv där hur mycket du vill skänka och ditt namn. Så sammanställer jag det. Under tiden så kommer jag att kolla med kommunen hur vi kan gå till väga föra att plantera om dessa träd.

För dig som inte läst artikeln hittar du den här Nya minnesträd nedsågade

Så hjälp till att sprid detta så vi får in dom pengar som behövs, 7 000 kr stog det att det hade kostat sist så vi får utgå från det.

Tack för att du sprider detta och förhoppningsvis skänker en slant.

/Madeleine Böhnke