Ett år har gått

För ganska exakt ett år sedan satt jag i bilen efter ett kundmöte i Gävle på väg mot en annan kund i Söderhamn för att sätta dekaler på en bil och några portar. Jag satt i bilen och kände att det enda jag ville var att åka ut i skogen och sätta mig på en sten och gråta. Låta tårarna rinna och bara sitta där med skogen och naturen omkring mig.

Men jag åkte till kunden och gjorde det jag skulle. Men efter det så åkte jag tillbaks till Gävle och hem till särbons lägenhet. Spolade upp vatten i badkaret och satt där. När vattnet blev kallt spolade jag i mer varmvatten. Jag vet inte hur länge jag satt där men det var länge.

Jag minns den dagen och kommer alltid att minnas den dagen. Det var dagen då mitt liv gick från ett tempo som en formel1 förare till att vilja vila. Jag hade fullt sjå att hålla mig vaken till kl 20 på kvällarna. Sen sov jag fram till 6-7 på morgonen. Jobbade mina 8 timmar om dagen. Tog hand om min son dom veckorna han var hos mig. Dom veckorna han inte var hos mig gjorde jag så lite som möjligt. Jag tillät och orkade inte jobba på kvällarna. Det var slut på batteriet i kroppen. Det fanns inget mer att hämta.

Allt som inte innebar jobb eller sonen tackade jag nej till. Från att innan tackat ja till massor då jag tycker största problemet med livet är att det är för mycket som är roligt som jag vill uppleva och göra. Men det var slut på det nu. Nu fanns bara återhämtningsläge i kroppen.

Nu ett år senare kan jag se många fördelar med det som hände och dom förändringar jag gjorde som gör att jag mår bra idag.