Kan du tänka dig bjuda in någon på julafton?

Sista åren har det hänt mycket i mitt. Svåra händelser gör också att man utvecklas som människa och får erfarenheter in i sitt kommande liv.

Det som jag har insett är att få människor sätter sig in i andras händelser o reflekterar på hur den personen kan få den som har en formsvacka att må bättre.

Tidigare i höstas skrev jag ett brev till mina fyra närmsta vänner. Ja ett riktigt brev nedlagt i ert kuvert där jag skrev adressen till den som skulle få det och klistrade på ett frimärke. I brevet förklarade jag hur jag mådde och att jag ville att dessa personer skulle bjuda in mig till vardagliga saker i deras liv. Anledningen till att jag valde att posta det var att jag ville att dom skulle läsa, reflektera och sedan förhoppningsvis höra av sig till mig. Hade jag mailat el messat hade det varit så enkelt att svara snabbt o sedan glömma bort min önskan. Så hur gick det? 2 messade, 1 ringde och 1 hörde jag inte av…

Häromdagen pratade jag med en av dom och förklarade att jag redan nu har det tufft med tanke på att jag nästa jul inte har min familj hos mig utan dom firar jul på annat håll. Visst man ska inte oroa sig i förväg. Men tanken är ändå där. Då sa jag till min vän att tanken att sitta själv på julaftonskvällen är hemsk. Då sa hon: Klart du inte ska göra det. Jag är din vän och det löser vi.

Sedan dess har jag funderar mycket kring detta. Om någon frågar skulle du säkert säga ja till att denna person skulle få fira jul med dig. Men skulle dom du firar jul med tycka att det var en bra idé och säga ok till det?
Men istället för att bli tillfrågad. Har du någon i din närhet som du tror kanske kommer sitta själv på julafton? Kommer du då bjuda in denna person utan att dem personen frågar?

Jag har precis lyssnat på en föreläsning där föreläsaren avslutat med att visa en musikvideo som gick rakt in i hjärtat och berättade att han satt själv förra julen och tittade på Kalle Anka…

Låt oss nu höja blicken från vårt skenande liv och fundera på vem du kan sträcka ut en hand till och bjuda in till gemenskap istället för ensamheten och då inte bara på julafton utan i vår vardag.

Reskamrat sökes för att se späckhuggare

Jag har en gammal dröm och jag har en ny dröm vad gäller resa.
Min gamla dröm har levt med mig i väldigt många år. Jag vill se späckhuggare i det vilda.
Efter klass 5 åkte jag med familjen till USA första gången. Vi besökte då bl a Sea World i Florida och såg en show med späckhuggare. Än idag har jag minnen från den showen. Hur dom hoppade, lekte med sina skötare och blötte ner publiken när dom vinkade och mer därtill. Som minne köpte jag med mig ett gosedjur som var en späckhuggarmamma med barn då dom nyligt hade fått tillökning på Sea World.

Drömmen att se en späckhuggare blir ibland starkare och ibland lite svagare. Men nu har jag bestämt att jag vill göra verklighet av drömmen. Årstiden att se späckhuggare är oktober-december och då i Norge. Eftersom att jag fyller jämnt nästa höst har jag bestämt att förverkliga min dröm då. Men jag saknar resesällskap.

Så nu söker jag dig (en eller flera) som skulle vilja göra denna resa med mig. För att ha en riktlinje på kostnad så kollade jag upp lite. Kostnaden för ca 4 dagar med flyg  från Stockholm, boende, späckhuggartur (1-2) och lite promenader/vandring i den vackra natur dom Norge erbjuder landar på ca 10-12 000 kr. Mat tillkommer.

Så skulle du vilja titta på späckhuggare tillsammans med mig så sänd mig ett mail på madeleine.bohnke@gmail.com

Tysfjorden späckhuggarsaffari

 

Min nya dröm kommer en annan dag här på bloggen.

Jörgen Ringman förenar två världar

En gång i månaden träffas ett nätverks som jag är med i. Detta nätverk har som mål att vi som är med ska skapa tillväxt i våra bolag. Dom som är med i detta nätverk är en imponerande skara företagare. Att träffa detta gäng är en förmån och en ovärderlig källa till inspiration.

Till dagens träff var Jörgen Ringman inbjuden. Känner du till han? Jag gjorde det inte före idag och med tanke på att det är en lokal profil så tycker jag att jag borde göra det. Före dagens föreläsning på två timmar så läste jag på lite för att ha lite koll på vem han var. Han är grundare till företaget Memira, som jobbar med ögonlaser och ögonoperationer. Ett företag som gick från 0-700 miljoner i omsättning på 7 år! Det är för mig en helt imponerande resa att göra och klara dom saker som dyker upp längs vägen. Idag är han delägare i det bolaget och ett antal till. Dessutom är han affärsängel och driver Hearts of Gold där han investerar i företag som kan nå en internationell marknad.

Den föreläsning som han höll för oss idag visade på ett helt annat tänk än vad jag har hört någon företagare/chef berätta tidigare. Jörgen berättade om hans resa och vad som gjort att han stannade upp och bytte spår i livet.
Hans sätt att uttrycka dig var ”Ta hand om helheten då växer företaget”. Genom att vara uppmärksam på hur din personal mår både på jobbet och privat så kan du guida dem till att må bättre när dom har det mindre bra i livet. Genom att personalen mår bra så kommer även ditt företag att bli lönsamt. Visst kan det låta enkelt men jag upplever ändå då och då att chefer tror att personalens icke välmående privat ska stanna hemma. Men det måendet följer med till jobbet och påverkar personalens prestation.
Jörgen menade också på att genom att vi som chefer/företagare måste gå till oss själva när negativa saker sker med personalen. Det är ett tecken att något är fel och det beror på oss som är chefer/ledare.

Jörgen berättade också att sinnet består av medvetna val och undermedvetna tvång. Det medvetna valet minns allt som du har varit i kontakt med. Då är det dumt att inte lyssna in det undermedvetna utan bara gå på det medvetna. Mycket av det han berättade idag visar på hans tro på det undermedvetna på ett sätt som jag aldrig har hört en företagare på hans nivå berätta. Denna föreläsning berörde mig väldigt starkt då jag sista ett och ett halvt året jobbat hårt med att fokusera på det positiva som händer och förminska det negativa samtidigt som jag bearbetar det. Flera av mina delmål har nu uppnåtts. Tack vare det har jag frigjort energi som gör att jag nu kan jobba vidare mot nya mål. Steg för steg är jag på väg in in framtid som jag själv skapar förutsättningarna för. Det är efter några tunga år en fröjd att känna.

 

 

 

 

Initiativtagaren är jag

Är du den som hittar på saker eller är du den som ständigt blir bjuden på saker?

Jag är utan tvekan den som hittar på saker, jag är den som bjuder in till middagar, resor och andra sätt att umgås med. Visst kan jag känna ibland att det är tråkigt att vissa inte är dom som tar initiativet. Men så tänker jag en vända till och inser än en gång att vi alla är olika. Så istället för att grubbla och bli bitter på att andra inte bjuder in så fortsätter jag att bjuda in och hitta på saker för mina vänner, nya som gamla vänner. Flera av mina vänner har uttalat dom  inte är initiativtagaren men uppskattar att jag har tagit den rollen i vår vänskap. Så jag fortsätter med alla mina påhitt.

Igår träffades vi 8 tjejer hemma hos mig. På ett sätt en inflyttningsfest men för mig var det mest att jag vill träffa mina vänner. När denna kväll bokades så såg jag framför mig hur jag skulle fixa något gott att äta. Men sedan blev det att jag skulle till Stockholm och jobba hela veckan före. Så då tänkte jag att jag får ställa in festen. Men då vi alla är olika och tänker olika så säger en av mina vänner. Nej vi köper pizza istället. Maten är sekundär. Det är umgås vi vill. Valet föll efter lite chattande med andra att vi caterade in exotisk planka. Det gav oss möjligheten att umgås. En fantastisk kväll med mycket skratt.

Så även framledes kommer jag vara initiativtagaren till tillfällen att umgås. Oavsett om det är att bjuda in till en lunch, middag, en resa över en helg eller att bara stanna till hos en vän eller bara en bekant och hoppas få bli bjuden på en kopp te. Livet är här och nu och för mig är vänner både gamla och nya en stor del av det.